Gestilrenprojekt-
ett crowdfundat forskningsprojekt

Den sjätte september 2018 påbörjade Tidaholms museum "Gestilrenprojektet" och i slutet av augusti 2019 stod det glädjande nog klart att projektet kommer att realiseras!

Senaste nytt:

Insamlingsmålet är nått!

Den 6 september 2019 hade det totalt kommit in cirka 50 000 kr till Gestilrenprojektet och projektet har därmed nått insamlingsmålet.

Mer information sökes

Vi söker dock fortfarande personer som har information som skulle kunna hjälpa projektet framåt. Har du fått höra en berättelse, skröna eller myt som rör platsen så tveka inte - hör av dig!

En berättelse som vi fått till oss under projektet kommer från Anneli Källqvist: Hennes pappa Karl-Erik Källqvist arbetade 1924, när han var 16 år, tillsammans med sin pappa Adolf Källqvist vid ett vägarbete i närheten av monumentet. På vägen mot Kungslena grävdes då fram vad som närmast kan beskrivas som en massgrav. Förmannen vid vägbygget var tydlig med att den som knystade om vad som hade grävts fram inte skulle ha ett arbete att gå till nästa dag. Gropen grävdes igen. Och saken föll i glömska. Det var först på äldre dagar som Karl-Erik delade med sig av sin berättelse.

 

Bakgrund till projektet

Platsen för slaget vid Gestilren är omdebatterad och ingen har kunnat fastställa den exakta platsen för det historiska slaget.

Det finns muntliga utsagor som tyder på att man i modern tid funnit människokvarlevor som kan beskrivas som en massgrav, i området vid Gestilren. Det unika är alltså att vi har nu levande informanter som utpekat platsen för oss. Det finns en minnessten rest för slaget vid Gestilren 1910 men det var på 1920-talet då vägen mellan Dimbo och Kungslena skulle byggas om som vägarbetare fann mänskliga kvarlevor där. Denna plats, vill Tidaholms museum tillsammans med ny teknik och vetenskapliga metoder undersöka. Om vi kommer finna platsen för slaget vid Gestilren vet vi inte. Oavsett resultatet, är Tidaholms museum och detta projekt med och lyfter in historien om Gestilren, in i framtiden. Resultatet ska redovisas och alla handlingar ska läggas in i Tidaholms museums arkiv. Det kommer att bli en spännande dag då skanningen äger rum på våren 2020. Resultatet av markskanningen samt redovisning av vad Tidaholms museums och Uppsala Universitets egna efterforskningar kommer att presenteras vid Kulturarvsdagen 2020.

I samband med Kulturarvsdagen 2018 sjösatte Tidaholms museum, tillsammans med arkeolog Martin Toresson, en insamling för att ta reda på om det geofysiskt är möjligt att ”se” om det finns en massgrav vid Gestilren, på Plantaberget i Tidaholms kommun. Förutom att samla in muntliga utsagor och lägga till insamlat material till projektet går lejonparten av projektpengarna som insamlats, till en så kallad markskanning. Roberto Grassi som är geofysiker kommer att genomföra denna markskanning vid den utpekade platsen våren 2020. Den ursprungliga tanken med Gestilrenprojektet var att se om det inkommit tillräckligt med pengar för att kunna möjliggöra, en markskanning av området vid nästa års kulturarvsdag 2020. Vid kulturarvsdagen i september 2019 nåddes insamlingsmålet för projektet.

Hur går en markskanning till?

Markradar eller georadar används med många tillämpningar inom geologi, miljö, glaciologi, arkeologi, byggnation och konstruktion. Med markradar finns det möjlighet att skilja på olika material som t.ex. olika jordarter, berg, plast, metall, hålrum fyllda med sediment, vatten eller luft. Med en markradar mäts kontraster av elektromagnetiska egenskaper i markprofilen. En elektromagnetisk våg blir delvis reflekterad/transmitterad när den möter en yta över vilken materialens dielektriska konstant skiljer sig. Ju större kontrasten är desto starkare blir den reflekterade signalen. Syftet med markskanningen är att kunna avgöra om det faktisk finns en massgrav på denna noggrant utpekade plats med hjälp av ny teknik och internationell expertis inom det geofysiska området.

Vad vet vi om slaget vid Gestilren?

Sedan 1130 och framåt hade de Sverkerska och Erikska ätterna kämpat om makten i Sverige. Under tidigt 1200-tal fanns en lugnare period, som avbröts då Knut Erikssons fyra söner, Erik Knutsson och hans icke namngivna bröder, gjorde uppror. De tågade in från Norge och hade norska trupper som förstärkning. Den14 november 1205 drabbade Sverkerska och Erikska härarna samman vid Älgarås Kungsgård, vilken inte idag är lokaliserad. (Icke att sammanblanda med slaget vid Hova, 70 år senare). Alla bröder förutom Erik dödades, vilken flydde tillbaka till Norge.

1208 återkom Erik med nya norska och svenska trupper, medan Sverker skall ha värvat en större här av bland annat danska trupper. De drabbade samman mellan Dala och Kungslena på Plantabergets sluttningar. Här förlorade Sverker, och många danskar miste livet.

De kommande två åren tycks var en form av limbo i Sverige. Ingen ny kung kröns, och Erik Knutsson styr Sverige, men utan kungakrona. 1210 försöker Kung Sverker igen att återta makten, och då står slaget i Gestilren. Ingen vet med säkerhet vart detta Gestilren ligger rent geografiskt. Östergötland, Uppland och Västergötland har föreslagits som möjliga landskap där slagit kan ha stått.

Oavsett vart slaget stod, så miste Sverker, och hans Jarl livet i slaget och Erik Knutsson vinner det. Sverkers fana skall enligt uppgift ha tagits av Erik, och skänkts till Lagmannen i Västergötland. Denne skall senare ha skänkt denna till Snorre Sturlasson på Island.

Strax efter slaget kröner ärkebiskopen i Uppsala Erik till kung och en konsolidering av riket startar. Detta är den sista striden mellan Erikarna och Sverkrarna. Slaget avslutar en nästan 100-årig maktkamp i Sverige.

Finansiering av projektet

Målet var att genom donationer från privatpersoner och företag samla in 50 000 kronor. Pengarna ska gå till att genomföra en markskanning av området samt att arrangera föreläsningar kring resultatet.

Vi vill rikta ett varmt tack till alla privatpersoner och företag som skänkt pengar så att projektet nu kan genomföras till fullo.

Sidansvarig:

Senast uppdaterad:11 september 2019